Om du besöker The Met på Fifth Avenue i New York, så har du chans att se det här skåpet. Det är ett 186 cm högt skåp, 81 cm djupt och har fyra lådor och en lucka. Det är byggt av furu.
Det är ett rätt vardagligt skåp, kan man tycka. Så varför är skåpet placerat där på The Met, tillsammans med alla konstklassiker?
Jo, det här skåpet är en del av konst- och hantverkshistorien. Det byggdes någon gång i början av 1800-talet av snickare i ett shakersamhälle, förmodligen i New Lebanon utanför New York.
Vi vet inte så mycket mer än detta om skåpet: Att det är ett skåp byggt av massiv furu. Och att det hållit i 200 år.
200 år är ungefär sju generationer. Mormors mormors mormors mor…
Låt oss hoppa i tid och rum, från shakersamhällen i 1800-talets USA till Skandinavien idag. Här i vår värld, köksbranschen, påstås det ibland att det inte går att bygga skåp av massivt trä. Att träet rör på sig, att det slår sig, att det inte håller.
Vi kliar oss i huvudet när vi hör sådana påståenden. För vi känner ju till historien.
Historien om spånskivor
I flera hundra år har snickare byggt skåp av massivt trä. Men de senaste 50 åren har kök istället byggts av spånskivor, klädda med melanin. När du öppnar ett vanligt köksskåp så är det detta du i regel möts av: Vit plastig melanin.
Spånskivor och melanin är döda material. Få skulle säga att de är vackra, men till deras fördel är att de inte rör på sig. Det gör dem lättare att hantera för de stora tillverkarna som vill massproducera köksskåp i sina fabriker. Det är samma tillverkare som säger: “Det går inte att bygga kök av massivt trä”.
Går inte?
Om shakersnickarna kunde bygga skåp som hållit i 200 år, med den tidens teknik, så borde det väl vara möjligt idag? Ja såklart.
Det är helt klart svårare att bygga med massivt trä. För att hantera varje träbits individualitet så måste det byggas för hand. Det krävs fingertoppskänsla, vilket robotar saknar.
Man brukar säga att trä är ett levande material. Det rör på sig en smula, det sväller och krymper med årstiderna. Och det kan finnas spänningar i träet, som snickaren måste ta hänsyn till. Men med rätt kunskap är det inga problem.
Vi är förstås lite partiska: Det finns en anledning till att vårt företag valt att bara bygga kök av massivt trä, aldrig spånskivor. Vi gillar verkligen trä. Vi gillar dess egenskaper, även om det försvårar, och fördyrar, produktionen.
För vi tycker att trä åldras med värdighet och vi vet att det håller i generationer. Skavanker som uppstår under årens lopp går att slipa, olja och måla bort. Med små medel kan massiva träkök underhållas och leva länge.
Så byggs skåpstommarna
Våra kök byggs enligt gammal beprövad möbeltillverkningskonst. Skåpstommarna är byggda av skivor, som är tillverkade av ihoplimmade brädor, lameller. Lamellerna väljs med omsorg, och vänds och placeras för att undvika spänningar.
Ja, det där med spänningar som kan få trä att slå sig. Faktum är att hela tillverkningsprocessen av träkök – från materialval, torkning av virket, sammanfogning och målning – är optimerad för att motverka rörelse i träet.
Långa brädor utan kvistar
Vi använder alltid lamellstavar i hellängd, det vill säga varje lamell är lika lång som själva skåpet. Inga fula skarvar. Resultatet är ett lugnt och vackert intryck.
I våra köksstommar har vi valt att använda kvistfri furu. Furun är ett klassiskt träslag inom möbeltillverkning i Skandinavien, och den växer runt knuten hos våra snickerier. Furun är klimatsmart.
Våra köksluckor och lådfronter består av massiv ask med spegel av björkplywood. Ask och björk är hårdare än furu, vilket passar bra för kökets fronter. Det är mindre känsligt för stötar och slag.
Så byggs luckorna
Shakerluckan: Konstruktionen av “shakerluckan” är klassisk: Den består av en ram av fyra delar, och en mittpanel, “spegel”. Det är samma konstruktion som i luckan i shakerskåpet på The Met.
1920-talsluckan: Precis som shakerluckan består 1920-talsluckan av fem delar: Fyra delar till ramen och en “spegel” i mitten. Luckan är profilerad (konkav) som en gammeldags taklist, en sk hålkärlslist. Krönlisten har samma form.
Det är således en mycket tålig konstruktion, som är gjord för att upphäva träets inneboende spänningar. Rätt byggd slår sig inte en trälucka.
Om variationer i massivt trä
Som vi sett har en trämöbel alla förutsättningar att hålla länge. Men samtidigt är det viktigt att känna till att ett skåp av trä aldrig blir 100% exakt. Träet lever och rör sig en aning.
Om du funderar på att köpa ett kök av massivt trä så är detta något du bör känna till. Om du inte kan tolerera små avvikelser – att en glipa mellan lucka och stomme kanske diffar någon millimeter – så bör du välja ett kök av icke-levande material, som spånskivor och plast.
För, det här är en smaksak: Å ena sidan så gör livet i träet att det kanske inte blir 100% exakt, å andra sidan är det just detta liv som gör trämöbel tilltalande. Vi människor tenderar att gilla levande saker.
Detta är anledning till att det finns 200 år gamla träskåp på konstmuseum.
Norge
Europe